hej
Gör som jag brukar här, det vill säga länkar en text som är bra för att jag inte ska glömma bort den, hehe. Men alltså Hanna satte verkligen ord på det jag gått och varit förbannad över så jävla länge i det här inlägget.
"Men på vems bekostnad publiceras den här krönikan? Alla de tusentals kvinnor som varje dag blir både våldtagna och slagna av den mansroll där den macho "grottmannen" ligger till grund. På intersexuella människor (och andra!) där pronomet "hen" kan vara en befrielse? Alla de människor som i feminismens namn fått igenom abortlagar, preventivmedel, lag mot våldtäkt, rösträtt för kvinnor etc.? På mina samhällsengagerade läsares bekostnad? På min bekostnad?
På samma sätt kan vi inte diskutera jämställdhetspolitk på debattprogram i tv under rubriken "HAR JÄMSTÄLLDHETEN GÅTT FÖR LÅNGT?" eller integrationspolitik under rubriken "HUR MYCKET INVANDRING TÅL SVERIGE?". (Detta är helt sanna exempel från senaste årens mediedebatter)."
För folk fattar tydligen inte varför de "inte får säga vad de vill i det här landet". De fattar inte varför de inte får dra sexistiska skämt. De fattar inte varför folk blir upprörda över en reklamkampanj och de tycker att alla feminister ska tagga ner. De vill uttrycka sina åsikter och visst, men på vems bekostnad? Kan det kanske vara skillnad på att uttrycka en åsikt om vilken sida man ska smöra mackan på och att uttrycka en åsikt som kränker någon? Vi är ledsna, förbannade och förtryckta, men låt oss vara det då. Ingen kan säga åt mig vad jag känner och inte och säger jag att jag är kränkt så är jag det. Punkt. Inget att diskutera.
Vill du provocera och skapa diskussion så gör det, men om du till priset av detta ska kränka någon så fuck you.
skriven
!!!!!!JA